From North to South: Fr Meddellin-Bogota

Tunja

På väg mot Villa de Leyva

Villa de Leyva

Nyputsade stövlar efter vägen över berget

Berömda Sal de Catedral, Zipaquira

Efter 4 dagar lämnade vi Medellin mot San Gill via Bucamaranga. På vägen passerade vi Pablo Escobars berömda hacienda El Nobles. Som tur var gick vi aldrig in, turistfälla.
Övernattade på ett trevligt landsortshotel, Santa Louis.
I Giron hitta vi ett lunchställe. När kocken upptäckte att man var fr Sverige började han självklart spela ABBA. Efter lunchen satte han sig på sin vespa och visade oss närmaste vägen ut ur staden.
Vägen efter Bucamarang väg 45 mot Bogota, var kurvig, brant med många långtradare, så omkörningarna blev ibland lite vågade.
Tog oss upp på ca 2800 m genom Canon del Chicamocha.
I San Gilade var det tänkt lite rafting men det hade regnat väldigt mycket senaste dagarna så vattennivån var för hög.
Blev en dagstur upp i bergen till en liten kolonialstad som heter Barichara.
Efter en xtra natt bar det av mot Tunja och Villa de Leyva. På eftermiddagen kom regnet, och väl uppe på ca 3000 m sjönk temperatur till ca 8 gr. Samtidigt började det bli tomt i tanken och vi kunde endast hitta bara "dålig" bensin, corriente, ca 85 okt. När vi fråga om premium svara man Villa de Leyva. 10 km kvar och man började köra på ångorna visade sig vägen vara stängd pga av ras. Bara till fylla på lite dålig soppa och vända tillbaka mot Tunja.
Väl i Tunja visade sig det var kulturfestival så det blev svårt att få någonstans att bo. Vandrarhemmet vi hitta på GPS:en visade sig vara ett 24 timmars Love Motel, så det blev till att leta vidare.
Allt löste sig så småningom. Trötta o blöta hitta vi ett rum för en natt.. Nästa dag hitta vi ett annat, Hotel Conquistador nära torget. Trevligt familjehotel.
Hade bestämt mig för att jag ville till den berömda byn Villa de Leyva. Vägen var dock fortsatt stängd, fråga en polis om det fanns en annan väg. Och det gjorde det. Liten smal mycket dålig, 25 km så kallad grusväg över berget. Tog drygt en timma men det gick. Och det var det värt.
När det var dags att åka tillbaka mot Tunja började molnen hoppa sig över berget, så det fick bli en 160 km lång omväg tillbaks.
Nästa dag vidare mot Zipaquira och den berömda ,Sal de Catedral, en katedral byggd i de gamla saltgruvorna.
Efter mörkrets inbrott kom vi fram till Bogota och kvällens vandrarhem. När vi boka svarade man ja på frågan om det fanns parkering. Väl där ville man vi skulle ta in cyklarna genom en 70 cm smal dörr och parkera dem vid sidan om bordtennis bordet. No problema.....!!!!
Till slut blev vi tvugna att genom mätning bevisa att det inte går att få in en 95 cm bred mc genom en port på 70 cm . Hitta till slut en bevakad parkering.