tisdag 30 augusti 2011

Mot Yellowstone

Fr Okanoga gick färden över Sherman Pass via lilla staden Republic. Kändes som om tiden stått still där.Halvt Västern, halvt modern. Vägen slingrade sig uppåt och bjöd på goa kurvor. Övernattning i Colville,  på ett litet enkelt motel, men så rent o fräscht. t.o.m en liten hörna avsett för att tvätta mc. Värdinnana på Selkirk motel rekommenderade oss att äta på ett ställe som hette Maverick. Jättebra. Nästa morgon tipsade hon oss om ett par andra vägar än de som var tänkta och som blev lyckade. Vidare genom Idahos böljande men torra  landskap. Så småningom kom vi till Wyoming körde väg 200 och stannade i Drummond.Nästa





morgon tog vi väg 12 via Philipsburg, Anaconda till Butte, en kolgruvestad. Gamla delen klart fascinerande.Man kunde känna att det varit en stor gruvstad. Resterande av vägen mot Yellowstone bjöd både gruskörning och fantastiska vyer samt besök i de gamla västern städerna Nevada o Virginia City, Madison County

fredag 26 augusti 2011

Fr Jasper till Kewlona och Okanoga Wiendistrict

Söndag, lämnar Jasper efter en kall morgon för att köra mot Kewlona o Okanoga.
På måndagen svängde jag av väg 95 vid Creston, Br Columbia in på 3A, efter att fått några tips om härliga vägar. Vägen slingrar sig utmed Lake Kootenay norr ut. Vid Kootaney Bay blev det färja över sjön, ca 15 min.Fortsatte på  Balfour via Kelso, New Denvwer upp till Nakusp. Många goa svängar, trevliga småsamhällen, vackra vyer. Därefter väg 6 o viadre mot Kelowna. Efter en varm o solig dag avslutades dagen med en rejäl regskur. Varför det fick bli en övernattning i Lumby.
Nästa fm.var man framme i Kelowna och dags för service på mc hos Bentley BMW Dealer. Kom in tidigare än beräknat men de tog emot cykeln m engång o lånade mig en 800GS så att jag kunde åka runt lite.
 Hamnade på Mission Hills Wienery. Självklart blev det en rundtur m provsmakning, bl.a en riktig god Chardonnay o en Syrah. Kändes lite tungt när man blev tvungen att "spotta"-Passade på äta en riktig god lunch där också. Mission Hill ligger på en  kulle med en fantastisk utsikt över Kelowna o sjön.
Nästa dag vidare genomvindistriktet med nyservad GS. En sväng över på andra sidan och besök på ytterligare ett par vingårdar.
Söderut övergår dalen i ökenklimat, ca 36 gr så det blev ett kort stopp för ett dopp. Kan verkligen rekommendera Okanaga Valley.




Prins Rupert- Vanderhof- Jesper

På vägen stannade jag till i Hazelton, också en gammal guldgrävarby. Övernattning i Vanderhof och vidare  mot Jasper. Ännu en lång transport sträcka men när man sedan började se Klippiga Bergen kändes det värt mödan. Genom Robertson Park och bergen som tonade upp sig lodrätt framför sig med snöklädda toppar s gav en härlig känsla. Jasper var helt överfullt. De få hotelrum som fanns kvar gick för 2000 o mer. t.o.m campingarna, som är stora, blev fulla. Staden som ligger vid början/slutet av Galcier road är en enorm turistmagnet både sommar o vinter. Som vanligt i dessa typer av städer kantas gatorna av giftshops o serveringar o hotel. Kvällen blev det besök på en professionel Rodeo som var i staden.
Nästa morgon körde man vidare utmed the Glacier Road, en avstickare upp till Mt Edit Cavell.En härlig slingrade väg upp till drygt 2000 m.
Morgonen började m +5, steg till + 30 för att när man närnade sig glaciererna sjunka till + 12 och kalla vindar.


Passade även på att åka inom Lake Louis. Helt otroligt vackert.

tisdag 23 augusti 2011

Cassier Highway-Stewart-Prins Rupert




Lång dag. Körde Cassier Hgw, och redan efter ett par mil såg man första brunbjörnen. Satt vid väg kanten, solade sig och tugga gräs.Vägen är lång, inte mycket att se i början, med undantag resterna en skogsbrand som följde mig minst 3 mil. Efter ett tag började man njuta av vad man såg. stannade till på en p-plats, men när man såg alla lämningar efter björnar blev stoppet kort. När man kör denna väg måste man planera körningen, för bensinstationer är det mycket ont om. Efter 56 mil genom dalar, skogar svängde jag av mot Stewart/Hayden. Trevliga 6 mil med glacierer, sjöar och björnar.Slog upp mitt tält i Nat Park. Nästa morgon åkte jag över gränsen till Usa och upp mot Salmon Glacier. Helt underbar grusväg som slingrade sig upp genom molnen. Stannade  till och och såg hur laxen i stora stim försökte ta sig uppåt  i floden för att leka och sedan bli till föda. Mycket gruvnäring kan också se, bl.a Boliden finns representerade.
Eter ca 4 mil är det bara att vända tillbaks.. Därefter bar det vidare mot Prins Rupert, bl.a via en liten härlig grusväg. När jag kom fram till en liten stad som heter Terrace kändes det som man kommit tillbaka till civilisationen. Resterande väg mot Prins Rupert gick utmed en lång vacker fjord. Kändes nästan som Norge.

Mot Whithorse, Watson Lake




Dagen började med regn, gjorde en avstickare till Dempster Hgw. och Tombstone Park: Vägen går upp tillk Inuvik vid ishavet 80 mil grusväg upp o lika långt tillbaks. Tyvärr räkte inte tiden till att köra uppåt. Med tanke på allt regn som fallit blev vägen mer o mer lerig. Skulle behöva minst 3 dagar för att klara resan. Övrigt blev resten av vägen mot Whitehorse en lång transportsträcka.
Whitehorse är Yukon Ter. huvudstad med ca 23000 inv. En fantastisk god pasta blev det Goregius It. restaurang. Varning för the Klondike. totalt överreklamerad.
Stannade 2 nätter och fick gett mc en översyn.
Vägen mot Watson Lake blev också delvis en transportsträcka. Teslin blev dock ett trevligt avbrott med Tinglit Heritage Center.Kvällens övernattning i Watson Lake blev trevlig. Enkelt men fräscht, hos en inflyttad tysk fr Hamburg: Airforce Base Camp.Populärt bland bikers. Rekomenderas.En titt på the Signpost Forest. Här är det meningen att man skall sättta upp sin egen vägskylt bla. de andra 70.000 skyltarna. Träffade även på några amerikanare som jag träffade tidigare i Daneli. Stolta talade om att de satt upp 2 skyltar.

Dawson City



Dagens färd gick över "Top of The World".En mjukt slingrande väg med bl.a ca 120 km grus som går mellan bergen upp till ca 1000 m där gränsen mellan Usa/Canada finns.Stannade till i Chicken, gammalt gruvsamhälle, som idag består av ca 10 inv. Därefter övergick vägen i grus, stundtals ganska dammigt, men härlig att köra.Vägen gick därefter nedåt mot Yukon River o färjan över till Dawson City.Något färjeläge finns inte, uten man kör upp färjan mot stranden och så är det bara köra på. "Färjeläget" flyttar på sig beronde på strömmar.Tog in på en camping.När jag frågade om var duscharna fanns fick jag beskedet at det inte fanns några.Ingen el. Men däremot 2 st badhus.Fungerade enkelt. Ville du ha varmvatten att hälla över dig var det bara till att ta yxan, hugga ved o värma upp vattnet.
Dawson, liten "stad", med anor från guldgrävartiden. Idag lever man mest på turism.Byggd på gammalt sätt.Casino m can can dans, pubar, restauranger o hotel. Eftersom det var lördagkväll var det bra fart på stan. Mest locals som var ute.

fredag 19 augusti 2011


Fredag lämnar Wiseman och ångar på söderut med hyfsad fart via Fairbanks och till Tok.Stannade till vid Yuukon River o pratade med en Fransman som cyklat fr Whitter upp till P-Bay och var nu väg nedåt mot Argentina.
På vägen,efter Fairbanks passerade jag även , enl amerikanarna, Santa Claus hemvist: North Pool.Hela byn gick i Santas tecken. Gatorna  hade namn som St. Claus Laine, Christmas rd osv. Lyktstolparna såg ut som polkagrisar som man hänger i granen och självklart hade Santa  en egen affär där man  även kunde bo över med sin RV-home.
Annars var vägen mellan F-Banks - Tok en enda 25 mil lång raksrtäcka

Dalton Highway

D.Highway byggdes för att man skulle kunna få upp förråd till oljefältet i Proudhoe Bay som svarar för ca 10-15 % av Usa:s förbrukning. Mycket omtalad bl.mc-förarare som en tuff väg.Första 2 milen började med ett vägarbete som innebar ca 10 cm lergrus att köra i . Följande ca 15 milen var det lätt lerväg. Efterhand blev det mera lättkört, delvis även dålig asfalt. Ned vägen hade det mesta torkat upp så de ca 60 milen grusväg hade härdat. Det var bara att köra. Men vid regn blir vägen snabbt uppkörd och då kan det bli tufft på mc
Proudehoe Bay/Deadhorse i sig är inget att se. Men eftersom man aldrig varit på ett oljefält var det riktigt intressant. Bodde över på P.B Hotel, 125 usd för ett enkelt rum, men all mat som man orkade äta ingick, även att ta med.
Och så fick man chansen att doppa fötterna i Ishavet


Hade tur m vädret, nedresan gick nästan helt i solens tecken men vilket också gjorde vägen ganska dammig.

tisdag 9 augusti 2011

På väg mot Proudhoe Bay, Deadhorse

Lämnar Daneli efter en kall natt i tältet mot Fairbanks. Lugn resa på ca 20 mil. Hyrde ett studentrum Universitet och fick packat upp allt som var fuktigt.Varm säng F.........så skönt.
Idag onsdag började jag köra upp mot ett av mina mål. Proudhoe Bay och Dalton Highway, home of the Icetruckers. Tur m vädret första 20 milen småduggade det bara 7-8 gr. Sedan började solen titta fram o temp steg till 14 -15.
Coldfoot o Wiseman, Smal town m ca 14 inv, och kvällens övernattning Berolli Lodge. 5 km rakt ut i skogen, helt fantastiskt att någon kan bo så här. Dagens by är resterna guldgrävartiden. Idag kommer man upp hit för att jaga el fiska.


Vägen upp var väldigt ödslig, stora vidder stundtals härliga vyer, men den började vägarbete, vilket innebar ca 5 mil m bitvis 5 cm "lervälling". Man besprutar vägen med typ lut, lägger på ca 10 cm löst grus, plattar till och mera "lut". Innan detta stelnat är vägen ganska tuff. Av dagens 40 mil gick ilafall  hälften på halvtaskig asfalt. Morgondagen blir bara grus o lera .

söndag 7 augusti 2011

Day of sadness

Fredag upp till Wasilla efter några stopp i Anchorage, bl.a på vad som skall vara Alaskas m kända stripclub. Grabbarna fr Californien o Nevada hade bestämt sig för en öl o en t-shirt på alla kända barer de skulle passera. Så det var bara hänga på.
Vi övernattade i Wasilla för att nästa morgon dela på oss.Några helt fantastiska dagar tillsammans m människor man aldrig träffat förr.A great time. Grabbarna på HD skulle direkt upp till Fairbanks för nästa "studiebesök", Dorie på sin Ktm till Palmer för att göra "Run with the bullrace" och därefter vidaremot Canada. Själv tog jag vägen över Hatchees Pass upp till Daneli Nat. Park för att idag åka en rundtur i parken. Naturligtvis regnar det idag .


På campingen träffade jag Familjen Öhman fr Umeå, som tillsammans m sonen Herman i 2 1/2 månad varit på väg fr Panama - till Anchorage på mc.Blev en intressant kväll med många tips bl.a hur man tar sig upp till Deadhorse vilket blir morgondagens etapp. 70 mil lerig grusväg. 

Fr Jeanau - Homes

Efter Kitchekan kom vi till Alaskas huvudstad Jeanau. ca 4000  inv. som lever på fiske o turism. 3 stora kryssningsfartyg låg i hamnen.Trots staden i sin utformning blivit mycket påverkad av kryssningsind.  smyckeaffärer, souvinerer osv .har den sin charm.Hit kommer man endast m båt el flyg. Fr Jeanau gick båten vidare genom the Inside Passage till Yakata på Alaskas västkust.Litet samhälle om ca 350 inv som lever på fiske o viss gruvind. Verkligen "världens ände". En affär, liten men modern skola,o vägen ca 15 km var nyasfalterad. "Anotheter drinkingvillage witha a fishingproblem"
Vidare fr Yakata över ett halvstormig hav m 6 -8 m höga våger mot Whitter och slutdest.Tack vare ett par piller gick det bra, men det gungade stundtals rejält.Mest orolig var man över om surrningen av mc skulle hålla.
Resan m båt tog drygt 4 dagar och blev mycket trevlig. Avslappnat, lugnt och så träffade man några andra mc -åkare. Mycket tjat i baren osv .Och när man blev inbjuden att hänga med ned till Homer så svarade man ja.
Ta sig fr Whitter kan bara göras genom att köra igenom en 4.5 km lång tunnel där både bilar,och tåg samsas om samma utrymme.Varje hel timme går trafiken fr Whitter o varje halv timme till Whitter.
Ont om bensin hade man också. När vi fråga var nästa bensinstasion fanns var svaret ca 35 km. Hade precis tillräckligt för detta i tanken.. Efter åkt 45 km, fortfarande ingen bensin o nu började man bli orolig. Stannade o fråga en som klippte gräset utmed vägen, frågade och svaret blev ytterligare 45 kmN till nästa När jag sa att min bensin inte skulle räcka hjälpte han mig m 4 gallon och ville inte ha betalt. Svaret var: Velcome to Alaska.
Homer, liten stad syd väst om Anchorage,känt för sitt sportfiske med en lång strip ut i havet kantat med halvdanna affärer, några barer o restauranger samt campingar. På kvällen middag med 1/2 dussin ostron o grillad hälleflundra


måndag 1 augusti 2011

Ketchikan


                                                              Porthole whit oceanwiev
Efter 2 dagar till havs, genom Inside Passage med sina stundtals fantastiska men också ödsliga vyer är vi Ketchikan, AK. Båten ligger i hamn ca 3 tim. Båten i sig, MV Kennicot är ok. Fick en hytt m Porthol. Trodde förstvatt det var "under Vattenlinjen"men visade sig ligga högre upp. Väder ca 15 + växlande, no wind. Pratade med några ombord som har gjort resan m mc till Proudhou Bay och fick reda på att vägen är i dåligt skick, ca 750 km,one way bittvis very muddy. Så det blir nog till att byta däck.
För hoppningsvis har det sluta regna däruppe och börjat torka upp